Skillnaden ligger i BMI-nivåer och därmed graden av hälsorisker, där grad III är den mest allvarliga.
Fetmaklassificering
Läs mer om vad det betyder och hur det kan förstås i olika sammanhang. Här hittar du förklaringar som ger både en grundläggande och en fördjupad förståelse, oavsett om termen används i vardagligt språk, inom specifika ämnesområden eller i mer formella sammanhang. Utforska hur betydelsen kan variera beroende på situation och användningsområde, och få en bredare bild av hur ordet eller uttrycket kan tolkas och tillämpas.
Vad betyder fetmaklassificering?
Fetmaklassificering är en indelning av fetma i olika nivåer baserat på graden av övervikt och de potentiella hälsoriskerna. Vanligtvis används Body Mass Index (BMI) som grund, där högre värden motsvarar mer uttalad fetma. Klassificeringen hjälper vårdpersonal att anpassa behandling och förebyggande insatser efter patientens behov.
När används fetmaklassificering?
Fetmaklassificering används bland annat vid:
- Hälsoundersökningar och medicinska utredningar
- Bedömning av risk för följdsjukdomar
- Planering av viktnedgångsprogram
- Forskning och statistik kring folkhälsa
- Uppföljning av behandlingsresultat
Exempel på hur fetmaklassificering kan beskrivas:
- ”Fetmaklassificering enligt WHO delar in fetma i tre klasser beroende på BMI.”
- ”Patienten hade BMI 37 och klassificerades som fetma grad II.”
- ”Klassificeringen används för att bestämma behandlingsstrategi.”
Att tänka på kring fetmaklassificering
- Vanliga nivåer är grad I (BMI 30–34,9), grad II (BMI 35–39,9) och grad III (BMI ≥ 40)
- Högre grad innebär ökad risk för allvarliga sjukdomar
- Midjemått och kroppssammansättning bör beaktas utöver BMI
- Klassificeringen är ett verktyg, inte en komplett hälsobedömning
- Individuella faktorer påverkar riskprofilen