Fetmaklassificering

Vad betyder fetmaklassificering?

Fetmaklassificering är en indelning av fetma i olika nivåer baserat på graden av övervikt och de potentiella hälsoriskerna. Vanligtvis används Body Mass Index (BMI) som grund, där högre värden motsvarar mer uttalad fetma. Klassificeringen hjälper vårdpersonal att anpassa behandling och förebyggande insatser efter patientens behov.

När används fetmaklassificering?

Fetmaklassificering används bland annat vid:

• Hälsoundersökningar och medicinska utredningar
• Bedömning av risk för följdsjukdomar
• Planering av viktnedgångsprogram
• Forskning och statistik kring folkhälsa
• Uppföljning av behandlingsresultat

Exempel på hur fetmaklassificering kan beskrivas:

• ”Fetmaklassificering enligt WHO delar in fetma i tre klasser beroende på BMI.”
• ”Patienten hade BMI 37 och klassificerades som fetma grad II.”
• ”Klassificeringen används för att bestämma behandlingsstrategi.”

Att tänka på kring fetmaklassificering

• Vanliga nivåer är grad I (BMI 30–34,9), grad II (BMI 35–39,9) och grad III (BMI ≥ 40)
• Högre grad innebär ökad risk för allvarliga sjukdomar
• Midjemått och kroppssammansättning bör beaktas utöver BMI
• Klassificeringen är ett verktyg, inte en komplett hälsobedömning
• Individuella faktorer påverkar riskprofilen

Vanliga frågor om fetmaklassificering

Här är några vanliga frågor & svar.

Vad är skillnaden mellan grad I, II och III?

Skillnaden ligger i BMI-nivåer och därmed graden av hälsorisker, där grad III är den mest allvarliga.

Är BMI alltid korrekt vid klassificering?

Nej, BMI tar inte hänsyn till muskelmassa och fettfördelning, därför kan kompletterande mätningar behövas.

Kan man byta klass efter viktnedgång?

Ja, med viktminskning kan man gå ner i klass och därmed minska hälsoriskerna.