Småätande

Vad betyder småätande?

Småätande innebär att man ofta äter mindre mängder mat eller snacks mellan huvudmåltiderna, ibland utan att vara fysiskt hungrig. Det kan vara både medvetet och omedvetet och påverkar energiintaget under dagen.

För personer som vill gå ner i vikt kan småätande leda till ett överskott av kalorier, särskilt om det handlar om energitäta och näringsfattiga livsmedel.

När är småätande vanligt?

Småätande kan förekomma vid:

• Stress eller känsloätande
• Oregelbundna måltider
• Brist på mättnadskänsla efter måltid
• Vanor kopplade till sociala sammanhang eller TV-tittande

Exempel på småätande i praktiken:

• ”Personen tog en handfull chips flera gånger under kvällen framför TV:n.”
• ”På jobbet smååt patienten kakor från fikarummet mellan mötena.”
• ”Efter middagen blev det ofta en chokladbit och lite nötter innan läggdags.”

Att tänka på kring småätande

• Kan bidra till viktuppgång om det ökar det totala energiintaget
• Bör ersättas med mer näringsrika alternativ om behovet är verklig hunger
• Att planera regelbundna måltider kan minska behovet av småätande
• Vissa kan behöva stöd för att bryta vanan
• Dricksvanor kan också påverka – exempelvis sötade drycker mellan måltider

Vanliga frågor om småätande

Här är några vanliga frågor & svar.

Är småätande alltid dåligt?

Inte nödvändigtvis, men om det leder till för högt energiintag eller främst består av ohälsosamma livsmedel kan det vara negativt för vikten.

Hur kan man sluta småäta?

Att äta regelbundna, balanserade måltider och identifiera orsakerna till småätandet är viktiga steg.

Kan småätande vara ett tecken på sjukdom?

I vissa fall kan ökad aptit eller småätande vara kopplat till medicinska tillstånd och bör då utredas av vårdpersonal.